Gaaaah, blir tokig på mitt hår. Det bara hänger platt och livlöst. När jag duschat och ska borsta håret så fastnar borsten alltid i världens tovor,det är slitet som attans och skulle verkligen behövas klippas bort en bra bit. Nu funderar jag på att säga bye bye till mitt långa hår och korta av det en liten bit nedanför axlarna för att verkligen få bort det slitna. Inte hålla på och dutta på nån centimeter, jag klipper mig ju väääldigt sällan så dom där centimetrarna gör inte sån nytta egentligen. Senast jag klippte mig var fasiken strax innan jul, jisses...inte konstigt det är långt och risigt...

men jag är sååå rädd att jag ska ångra mig, har stått framför spegeln och testat om jag skulle passa i kortare hår och ja, jag tror det kan funka. Men usch så feg jag är, har aldrig klippt mig kort självmant. Bara när jag var yngre då mamma eller pappa tvingade mig att klippa av lång håret, vilket resulterat i att jag haft skräck inför att göra just det då jag sett ut som en boll (hade rätt runt ansikte i yngre dar), fast det var ju då. Idag ser jag ju kaske inte riktigt ut som en boll.