tisdag 22 mars 2011

E skrek ungefär hela vägen till bussen imorse då vi glömt packa ut vagnen ur bilen från igår och hon var tvungen att gå själv, oh my god! Som tur var så hann vi med bussen trots massa stopp på vägen för att damen tyckte att det antingen kliade under overallen, skorna satt fel, sockan var knölig eller vantarna satt för hårt. Till o med sockerdricka i benen hade hon? Jaja, väl framme var hon på bättre humör, tack och lov. Inge kul att sitta på en full buss i 20 min med en skrikig trotsig tjej. Been there!

På väg från bussen till dagis gick det bättre, då babblade hon på om ditten och datten och hade fullt upp med att konstatera att det snart är sommar och att hon snart får cykla som Lotta på sin nya cykel för att snön smälter bort och asfalten och gräset kommer fram.

Gick och tog mig en kaffe innan jag begav mig hemåt, glömde helt bort att jag skulle till jobbet och skriva på pappret så de får jag ta imorgon istället. Har planterat om två blommor till och klippt dom lite, ska ringa till kommunen och ändra sophämtningen. Har alldeles för stora kärl och vi behöver inte tömning en gång i veckan på komposterbart. Intressant va? ;)

Ska klura på dagens middag. Har verkligen INGEN aning....

3 kommentarer:

elinc sa...

jobbigt när allt bökar när man försöker gå ;) en knälig strumpa är ju galet störende :) För att inte tala om sockerdricka i benen- hatar det! nåväl , bara jag läser detta så känner jag hur humöret skulle tippa. det är inte lätt med små barn som blir stora och plötligt kan sätta ord på...ALLT!

Sansis sa...

Ja det är så kul att höra deras förklaringar på saker, sockerdricka i benen.Haha! Tålamodet höll på att ta slut redan vid påklädningen :P

elinc sa...

vi har alltid sagt sockerdricka i benen...trodde alla sa det :S