Vilken pärs det är med sjuka barn. Helst när dom blir sådär "famniga" (?) och inget annat duger än att sitta i famnen eller bäras. Man hinner ju liksom inte med något alls, knappt så man får gå på toa utan att ha dom hängandes i hasorna. Ja ni som har egna kids vet kanske vad jag pratar om. Ringde och beklagade mig till Hanna för en stund sen men känner att det inte räckte så jag beklagar mig lite här också. Okey?
I denna stund så sover gumman och det är nu man kommer att tänka på hur mycket man älskar henne, men för en stund sedan så ville ja bara försvinna från jorden. Har inte ens hunnit med att äta själv fastän vi varit vakna sen strax innan 6 imorse. Men nu ska jag slänga ihop något innan hon vaknar. Dagen bjuder nog inte på så mycket mer än innesittande. Kan säga att jag läääängtar till imorgon då M är ledig igen så vi är två som kan ta hand om sjuklingen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar