Sitter och inväntar första kvälls/nattmatningen för Emmy, hon är i nån period nu när hon vill äta tätare på nätterna, blir ca var tredje timme och däremellan vaknar hon till då och då och antingen sätter sig upp, ligger helt knasigt eller bara skriker rakt ut. Så man får söva om henne flera ggr per natt. Jag är rätt trött på mornarna med andra ord! Och ja, det är jag som tar nätterna oftast eftersom M jobbar och kliver upp 5. Men de dagar han är ledig försöker vi dela upp så han tar natten och jag kliver upp på morgonen, eller tvärtom. Men oftast är han snäll och låter mig sova både på natten och på morgonen om han är ledig och kan ta henne, då känner man sig pigg, glad och snäll så han vinner ju också på det ;)

Igår var det en trevlig kväll, började med förfest hos Jenny med lite god mat och gott vin, sedan åkte vi vidare in mot stan och inflyttningsfesten där det var mycket folk, också trevligt och sedan bar det ut på Olivers där det var knök mycket folk. Dansade dock ingenting, det var så mycket folk så det var helt omöjligt. Bara jobbigt när det är sådär fullt och man kan knappt gå eller stå utan att bli söndertrampad.

Idag vaknade jag och mådde väl sådär så jag fortsatte sova tills klockan blev strax innan 12 då jag klev upp och var pigg. Vi lagade lunch,myste på och sedan gick vi till Elin där vi fikade en stund och lekte med barnen. Sedan bar det iväg mot svärföräldrarna där det bjöds på middag. Kom hem, la Emmy för natten kl 20.30 och satte oss och såg tv tillsammans och åt kvällsfika.

Emmy har idag ätit en halv stor burk lasagne! Wohoo! :) Imorgon blir det stan, MÅSTE köpa mig ett par varma vantar, fryser ju fingrarna av mig när man nu alltid har händerna framme när man kör vagnen. Sedan i veckan blir det lite julklappsshopping och urstädning av mammas lägenhet samt lite julstök hos mamma på boendet så det blir lite mysigt, om inte annat för våran skull för jag tror inte mamma förstår längre att det är jul snart, man får bara nått enstaka ord tillbaka nuförtiden också. Man ser hur hon verkligen kämpar för att bara få fram ett Ja, men oftast är det som att prata till en vägg. lite jobbigt för man vet inte riktigt vad man ska prata om, blir mest att man berättar var man gjort senaste tiden osv. Märker dock att hon reagerar mer när man tar i henne, brukar hålla henne i handen hela tiden, stryka på henne osv. Jadu, när ska det ta slut...? Känns extra tungt nu såhär inför julen, den har alltid varit en ångestfylld tid och nu blir det ännu värre. Vill verkligen kunna njuta av första julen med Emmy men samtidigt blir det den tyngsta julen någonsin då det med största sannolikhet är mammas sista jul. Mindre kul med andra ord. Men, vi får försöka göra det bästa av den även i år!
Nu vaknar hon, dags för mat!