Min natt har spenderats på sovrumsgolvet i Emmys rum. Två soffkuddar och ett täcke och jag fick sova nästan hela natten. Har bestämt mig för att låta henne sova i mitt rum i sin säng, pallar inte att höra hennes skrik flera ggr i timmen. Inatt sov hon som sagt nästan hela natten, någon gång vaknade hon och gnydde lite men la sig ner och somnad om snabbt när hon såg att jag låg på golvet brevid hennes säng. Så imorse var det en utvilad Emmy och en relativt utvilad mamma som klev upp halv sju. Nu sörplar jag kaffe och Emmy springer runt runt med sin dockvagn och sin docka "maja" som hon döpt henne till.

Igår var vi på första inskolningsdagen, det är en stor avdelning med 26 barn fast då fördelat på dagtid, kvällar/nätter och helger samt fritidsbarn. Så det är sällan dom är alla 26 samtidigt. Lite skillnad från dagiset på lövskatan med 9 barn på avdelningen. Men men, lokalerna är stora och fina. Emmy kände sig som hemma direkt. Hannt knappt ta av henne ytterkläderna så var hon inne i lokalen och lekte med grejjerna och pratade med alla barnen och fröknarna. Inte speciellt blyg med andra ord. Det fanns två sovsalar med 6 bäddar i vardera, helt otroligt hur dom får dom att sova. men det går ju tydligen! Förhoppningsvis kan jag pussla med schemat så det inte blir allt för många kvällar och nätter hon måste vara där. Men det är bra att veta att det finns en lösning om jag nu måste jobba nätter, kvällar och helger när jag har Emmy hos mig.

Inatt ska jag ta in Emmys säng till mitt rum. Jag orkar verkligen inte hålla på att springa in och ut var 15:e minut. Det får vara så tills hennes panik ger med sig, men att ta henne till min säng det kommer jag då inte göra. För att sova med henne är ungefär som att sova med en tornado och man sover inte så bra med en tornado bredvid sig...

Idag ska vi på dagis igen kl 11-13 och efter det ska vi träffa Emmys farmor i stan. Hon skulle på Hm och köpa en mimmi pigg tröjja åt emmy efter mitt tips :) vi ska väl äta lunch tillsammans och sen ska jag på skattemyndigheterna och fixa lite papper. På onsdag ska jag och skriva in mig på arbetsförmedlingen. Får ont i magen av att ens tänka tanken. Att gå till såna instanser får en att känna sig så liten och hjälplös. Sen att man bara har dåliga erfarenheter av vissa gör ju inte saken bättre. Bara jag inte blir satt i nån meninglös aktivitetsgrej som när jag var gravid. 12 veckor åt skogen, sitta och göra ingenting tillsammans med 15 omogna 18åringar som satt och vek pappersflygplan och tuggade tuggummi och suckade och bara gnällde om rökpauser och gå på pinsamt oförberedda studiebesök och känna sig som 7 år och få leka med brandbilarnas sirener. Huu jag ryser av bara tanken....

Ikväll får jag finbesök. Två gamla jobbarkompisar kommer och förgyller min kväll. Trevligt trevligt! :) Måste ringa comhem nu, vill ha mitt kort till boxen så jag får igång tvn!